Lustgas

Lustgas, N2O, är en milt bedövande gas som inte är narkotikaklassad. Lustgas upptäcktes först av Joseph Preistley år 1772. Humphry Davy var dock den förste som genom expriment testade att inhalera gasen, både genom att studera andra och testa själv. Hans bok 'Researches, Chemical and Philosophical: Chiefly Concerning Nitrous Oxide' om detta släpptes 1799, och vittnade om att lustgas är smärtstillande. Efter Humphry Davys upptäckt användes lustgas som rekreationsnöje. 45 år efter upptäckten av lustgas, år 1844 demostrerar Dr. Wells att lustgas kan användas vid tandläkaringrepp för att mildra smärta. Ett år senare då demostrationen ska göras på Harvard klagar dock patienten och exprimentet misslyckas (vilket leder till att Wells tar självmord senare). Användning av lustgas inom tandvården fortsätter, och år 1880 blir det även vanligt vid förlossning.


Användning av lustgas

Användning av lustgas för nöje är idag relativt spritt, dock inte utan risker, mer om det längre ner. Här kommer en instruktion om hur man använder en gräddsifon med lustgas för nöjets skull.

Gräddsifon
Gräffsifonens olika delar, sifon, lustgaspatron och hållare.

Gräddsifonens delar
Placera lustgaspatronen i hållaren.

Lustgas in i sifonen
Skruva på hållaren på sifonen.

Därefter kommer det att höras ett litet pys, och gasen går ner i hållaren. Om man nu hade haft vispgrädde i sifonen (den vita underdelen), så kunde man fått klar grädde (efter lite skakade). Om man inte har det, kan man nu trycka på handtaget under pipen och dra in lustgasen. Håll andan en liten stund, för att sedan känna den lugnande känslan. Vanliga effekter är skratt, förvräninging av ljud och till viss del syn.


Risker vid använding av lustgas

Den främsta risken med lustgas är för stor syrebrist vid inandning. Den kan alltingen ske vid långdragen utsättning av lustgas, eller möjligen vid inhalering av för stor mängd lustgas.

Vid långdragen eller frekvent användning av lustgas kan syrebrist i blodet uppstå, de fall som har upptäckts har dock extrema mängder lustgas används (300-400 patroner i veckan) och då gett syrebrist i ben och armar vilket lett till orörlighet tills att vitamin B12 tillförts (återställer syrebristen i blodet). även vid mindre konsumtion, men frekvant användning kan syrebrist i blodet uppstå, om inte syrebristen hinner återställas mellan varje användning. Det allmäna tipset är därför att inte använda lustgas för nöjes skull mer en vid ett tillfälle per vecka. För att vara på den säkra sidan bör även uppehåll planeras, på ett antal veckor.

Vid inhalering av stor mängd lustgas kan läpparna ibland bli blåa. Detta beror lite kort på att syresatt blod är på väg från lungorna och blått syrefattigt blod tillbaka till lungorna. Man bör istället ta måttliga mängder lustgas, för att inte utsätta sig för alltför hög syrebrist. Om detta ämne kan du läsa mer här:
http://www.erowid.org/ask/ask.cgi?ID=3036

Wikipedia talar om brist av vitamin B12 vid "långvarig eller för frekvent användning av lustgas". Vitamin B12 (eller Kobalamin) används framför allt för att producera röda blodkroppar (vilka sköter syretransporten). Därav får man just brist av B12 genom syrebrist vid användning av lustgas, med andra ord är brist av B12 lika med syrebrist vid användning av lustgas.

 

Besökarnas kommentarer

Skriv gärna vad du tycker om innehållet på denna sida. Dina erfarenheter kring lustgas är också välkomna.
Skräp kommer aktivt att rensas bort.